Eftermiddagskraschen klockan 3: vad blodsockret gör med dig – Sage Green
This site has limited support for your browser. We recommend switching to Edge, Chrome, Safari, or Firefox.

Free shipping over €50

Use coupon code WELCOME10 for 10% off your first order.

Cart 0

Congratulations! Your order qualifies for free shipping You are €70 away from free shipping.
No more products available for purchase

Products
Subtotal Free
Shipping, taxes, and discount codes are calculated at checkout

Eftermiddagskraschen klockan 3: vad blodsockret egentligen gör med din eftermiddag

Woman at a wooden office desk in the afternoon, eyes closed, resting her head on her hand

År 2012 gjorde ett sömnlaboratorium vid Loughborough University i engelska Midlands ett experiment som känns bekant för var och en som har suttit igenom ett möte klockan två. Tolv unga män, som alla med avsikt hade fått för lite sömn under en natt på fem timmar, åt lunch och körde sedan i två timmar i en simulator längs en enformig väg. Den ena dagen var lunchen lätt, omkring 305 kilokalorier. Den andra var den tung, omkring 922, med tre gånger så mycket fett och dubbelt så mycket kolhydrater. Efter den tunga lunchen gled förarna oftare ur sin fil, och deras hjärnvågor visade mer av den långsamma aktivitet som föregår sömn [1]. Det var en liten studie, och männen var trötta redan från början. Men det är författarnas slutsats som är värd att lägga på minnet: den tunga lunchen hade, i vår översättning, ”förvärrat den inneboende sömnigheten”. Sömnigheten fanns redan där. Lunchen gjorde den värre.

I andra veckan av september har de flesta av oss flyttat inomhus igen; vi skrev om den vändpunkten på året i Överlämningen. Eftermiddagen som i juli var en simtur i en sjö utanför Riga är nu ett block i kalendern med fyra andra personer i, och någon gång vid tretiden vill meningen du läser inte längre gå in. Den gängse förklaringen är en sockerkrasch: lunchen fick blodsockret att skjuta i höjden, insulinet tog i för mycket och nu går du på ångorna. Den historien är inte direkt fel. Den är ofullständig, och den ärliga bilden är mer användbar än den enkla.

En dipp som inte behöver någon lunch

Simmare i en stilla skogssjö i Finland i sensommarljus

Eftermiddagsdippen fanns i dig innan lunchen gjorde det. Sömnforskare kallar den post-lunch dip, och i en översiktsartikel från 2005 i Clinics in Sports Medicine sammanfattade Timothy Monk årtionden av forskning i en enda försiktig mening, här i vår översättning: den ”är ett verkligt fenomen som kan uppträda även när personen inte har ätit någon lunch och inte vet vad klockan är” [2]. Monk var lika försiktig när det gällde dess storlek. Den visar sig, skrev han, ”för vissa prestationsmått och hos vissa individer”. Den är inte allmängiltig och den är inte enorm. Men den har ”sina rötter i människans biologi”, och den ”förvärras av en kolhydratrik lunch” snarare än orsakas av den.

Vart leder de rötterna? Åt två håll. Det första är klockan. Alexander Borbélys tvåprocessmodell för sömn, först publicerad 1982 och omprövad av upphovsmännen 2016, beskriver sömntrycket som summan av två krafter: en homeostatisk process som byggs upp ju längre du är vaken, och en cirkadisk process, styrd av hjärnans huvudklocka, som stiger och sjunker i en rytm på ungefär 24 timmar [3]. Den molekyl som är närmast knuten till den första är adenosin, en biprodukt av att hjärnan gör av med energi. Det samlas under dagen och trycker på de nervkretsar som främjar sömn, tills det rensas bort under natten.

Det andra är en mindre rytm inuti den stora. År 2009 anpassade Frederik Bes och hans kollegor en matematisk modell av sömnbenägenheten till experimentella data och fann att kurvan har ”en sekundär ökning, som når sin topp efter klockan tolv på dagen” (i vår översättning) – en tupplurszon vars storlek beror på när du sov natten innan [4]. Siestakulturerna uppfann inte siestan. De lade märke till den. Framåt mitten av eftermiddagen har du alltså flera timmars ansamlat adenosin, en cirkadisk vågdal och en sekundär rytm som knuffar dig mot sömnen. Ovanpå allt det landar lunchen.

Vad måltiden lägger till

Litet glas äppeljuice bredvid hela äpplen på ett träbord

När du äter kolhydrater, vare sig det är bröd, ris, ett äpple eller ett glas juice, bryts de ner till glukos och tas upp i blodet. Bukspottkörteln frisätter insulin, hormonet som säger åt muskel-, lever- och fettceller att ta hand om glukosen. Blodsockret stiger under den första halvtimmen till timmen, når sin topp och sjunker i takt med att insulinet gör sitt jobb; oftast är det tillbaka på utgångsvärdet inom två till tre timmar. Kurvans höjd och form beror på hur mycket kolhydrater det var, hur snabbt de kom, vad måltiden innehöll i övrigt och, visar det sig, vem du är.

Det sista slogs fast med eftertryck i studien PREDICT 1, som Sarah Berry, Tim Spector och deras kollegor publicerade i Nature Medicine 2020 [5]. De gav 1 002 personer i Storbritannien, många av dem tvillingar, identiska testmåltider, mätte deras glukos kontinuerligt i två veckor med en liten sensor på armen och upprepade upplägget med 100 personer i USA. Svaret på en och samma måltid varierade mellan människor med 68 procent för glukos och 103 procent för blodfetter. Måltidens makronäringsämnen förklarade omkring 15 procent av variationen i glukossvar, tarmfloran omkring 6 procent och generna, trots tvillingarnas hjälp, under 10 procent. Två kollegor som äter samma lunch i personalmatsalen får olika glukoskurvor, och ingen av dem kan läsa sig till sin egen på menyn.

Golden Blend 3 L bag-in-box, ekologisk juice av äpple, ingefära, gurkmeja och citron

Utvald produkt

Golden Blend – ekologisk juice av äpple, ingefära, gurkmeja och citron 3 L

Äpple, ingefära, gurkmeja och citron, kallpressat och utan tillsatser – glaset vi häller upp till lunchen, inte i stället för den, så att eftermiddagen håller sig jämn.

Handla nu →

Dippen och kakburken

Det som spelar roll för eftermiddagen är inte toppen utan det som kommer efter den. Insulinet slår inte av i samma ögonblick som glukosen är tillbaka på utgångsvärdet, och hos vissa människor, efter vissa måltider, sjunker kurvan en stund under utgångsvärdet innan den planar ut. Det här är ”kraschen” i den gängse berättelsen, och samma forskargrupp undersökte om den finns på riktigt och om den har någon betydelse.

År 2021 publicerade Patrick Wyatt och PREDICT-teamet i Nature Metabolism en analys av 1 070 personer som bar kontinuerliga glukosmätare medan de åt 8 624 standardiserade måltider och 71 715 måltider som de själva hade valt [6]. Dippen definierade de som det lägsta glukosvärdet två till tre timmar efter maten, uttryckt i procent under personens utgångsvärde. För de standardiserade måltiderna låg den genomsnittliga dippen mellan omkring 4 och 31 procent under utgångsvärdet beroende på måltid, med stor spridning mellan individer. En blygsam svacka, inget ras. Och ändå förutsade den beteendet. Personerna i den fjärdedel som hade de största dipparna kände sig hungrigare efter två till tre timmar, gav sig på nästa måltid omkring 24 minuter tidigare och åt omkring 75 kilokalorier mer under den följande timmen och 312 kilokalorier mer under dagen än fjärdedelen med de minsta dipparna. Dippen förutsade allt detta bättre än toppen gjorde.

Två påpekanden i ärlighetens namn. Sambanden var verkliga men svaga, mellan 0,16 och 0,27; dippen är en faktor bland många. Och det den förutsade var hunger, inte sömnighet; studien mätte inte vakenhet, så ”sockerkraschen gör dig sömnig” är en slutledning, inte ett forskningsresultat. Lägg ihop halvorna: den cirkadiska vågdalen skulle göra dig dåsig klockan tre vad du än hade ätit; en lunch som får glukosen att svänga lägger till en blygsam dipp som gör dig hungrig; en tung lunch gjorde, hos förarna i Loughborough, dåsigheten värre. Kakan klockan 3 är platsen där de berättelserna möts.

Varför samma socker beter sig olika i ett äpple och i ett glas

Det här är den del som angår oss direkt, för det vi gör är juice, och juice är fruktsocker i flytande form. Kallpressningen bevarar fruktens smak och fyllighet, och det är därför vi håller på med den (vi har skrivit om vad pressningen gör och inte gör). Fibrerna lägger den inte tillbaka. Därför är det värt att veta vad fibrerna gjorde.

Den renaste demonstrationen är snart femtio år gammal. År 1977 gav Gerald Haber och Kenneth Heaton i Bristol tio friska frivilliga samma 60 gram kolhydrater i form av hela äpplen, äppelpuré eller äppeljuice [7]. Juicen gick att dricka elva gånger snabbare än äpplena gick att äta, och även när takten var densamma mättade den signifikant sämre. Blodsockret steg ungefär lika mycket i alla tre fallen. Det som skilde var nedgången: efter juicen kom, med författarnas ord i vår översättning, ”ett påfallande rekylfall” under startnivån – mindre efter purén, obefintligt efter äpplena – och insulinet steg högre efter juice och puré än efter hel frukt. Sockret var detsamma. Det var äpplets struktur som bromsade det.

Det är argumentet mot ett ensamt glas juice klockan tre, och vi framför det helst själva. Det är inget argument mot juice, för den andra halvan av historien handlar om vad som händer när något sött och flytande kommer som en del av en måltid.

Hur mycket resten av tallriken betyder visade en finsk grupp i en studie från 2011 i British Journal of Nutrition [8]. Elva friska personer åt potatismos, antingen ensamt eller tillsammans med kycklingbröst, rapsolja och sallad. Ensamt hade moset ett glykemiskt index på 108, högre än ren glukos. Med kycklingen, oljan och salladen hamnade samma mos på 54; en beräkning utifrån beståndsdelarna hade förutsagt 103.

Ordningen spelar roll, inte bara sällskapet. I en rapport från 2015 i Diabetes Care lät Alpana Shukla och hennes kollegor vid Weill Cornell elva personer med typ 2-diabetes äta en identisk måltid på 628 kilokalorier – bröd, apelsinjuice, grillad kyckling, sallad och broccoli – vid två tillfällen [9]. Den ena dagen åt de brödet och drack juicen först, den andra sist. Med kolhydraterna sist var blodsockret 28,6 procent lägre efter 30 minuter, 36,7 procent lägre efter 60 minuter och 16,8 procent lägre efter två timmar, och insulinet under de två timmarna nästan halverades. Elva personer med diabetes är en liten och speciell grupp, och hos en frisk människa är effekten troligen mindre. Men riktningen är den som alla studier av blandade måltider pekar i: ett glas fruktsocker som dricks efter salladen och proteinet är en annan fysiologisk händelse än samma glas druckit ensamt vid ett skrivbord.

Tio minuter på benen

Två kollegor promenerar och pratar längs en trädkantad parkväg efter lunchen

Det tredje du kan påverka är vad du gör under halvtimmen efter lunch, och här är beläggen ovanligt praktiska.

År 2016 genomförde Andrew Reynolds och Jim Mann vid University of Otago en randomiserad överkorsningsstudie, publicerad i Diabetologia, med 41 personer med typ 2-diabetes och en medelålder på 60 år [10]. I två veckor gick de 30 minuter om dagen när de själva ville; i två andra veckor gick de tio minuter efter varje huvudmål. Den sammanlagda promenadtiden var densamma. Att lägga promenaderna efter maten sänkte blodsockret efter måltiderna med 12 procent totalt och med 22 procent efter kvällsmålet.

Det behöver inte vara en riktig promenad. En metaanalys från 2022 i Sports Medicine av Aidan Buffey och hans kollegor vid University of Limerick vägde samman sju överkorsningsstudier där deltagarna antingen satt hela dagen eller bröt stillasittandet med att stå eller gå lite lätt, i regel två till fem minuter var tjugonde eller trettionde minut [11]. Att stå gav en liten sänkning av glukosen efter måltid; lätt gång en måttlig, en standardiserad effektstorlek på omkring 0,7, med en liknande minskning av insulinet. Muskler som arbetar tar upp glukos utan att vänta på besked från insulinet, och det är därför tidpunkten spelar roll: promenaden måste ske medan glukosen är på väg in.

Ett äldre knep dyker ständigt upp i folktraditionen: vinäger. År 2004 gav Carol Johnston vid Arizona State 20 gram äppelcidervinäger i vatten före en måltid på 87 gram kolhydrater, bagel och apelsinjuice, till elva personer med insulinresistens, tio med typ 2-diabetes och åtta kontrollpersoner [12]. Insulinkänsligheten vid den måltiden förbättrades med 34 procent i den insulinresistenta gruppen och med 19 procent i diabetesgruppen, det senare utan att nå statistisk signifikans; en metaanalys av studierna från 2017 drog slutsatsen att vinäger till maten kan dämpa glukos- och insulinsvaret [13]. Små grupper, en enda måltid. Men en dressing på salladen som du äter först är ingen uppoffring.

Ruby Root 3 L bag-in-box, ekologisk juice av aronia och rödbeta

Utvald produkt

Ruby Root – ekologisk juice av aronia och rödbeta 3 L

Aronia och rödbeta, kallpressat: polyfenoler och naturliga nitrater i ett djuprött glas – ett passande sällskap till den tio minuter långa promenad som den här artikeln rekommenderar.

Handla nu →

Kaffefrågan

De flesta löser klockan tre med koffein, och farmakologin håller: det blockerar adenosinet som har byggts upp sedan morgonen. Haken är halveringstiden. År 2013 gav Christopher Drakes team vid Henry Fords sömncenter i Detroit tolv friska personer med god sömn 400 milligram koffein, ungefär två till tre koppar, antingen vid sänggåendet, tre timmar före eller sex timmar före, under olika nätter och jämfört med placebo [14]. Alla tre tidpunkterna störde sömnen. Till och med dosen sex timmar före sänggåendet kortade den objektivt uppmätta sömnen med mer än en timme, och deltagarna märkte det inte. En kopp kaffe klockan tre ligger inom det fönstret för den som somnar klockan tio. Nästa dags adenosin börjar från en högre grundnivå, dippen kommer tidigare, kaffet kommer tidigare och cirkeln sluts. Vi beskrev samma cirkel från stressens håll i Tigern som aldrig går sin väg; eftermiddagen är platsen där de två möts.

Att göra den här veckan

Salladslunch på ett kontorsskrivbord sedd uppifrån, med bärbar dator och anteckningsbok bredvid

Inget av det här kräver att du köper något.

Acceptera vågdalen. En del av känslan klockan tre är kroppens klocka, inte lunchen [2][4]. Lägg läsandet, skrivandet och besluten före klockan ett, och samtalen och ärendena efter.

Bygg tallriken i rätt ordning. Grönsaker först, protein sedan, bröd, potatis och allt sött sist [9]. Låt mellanrätten vara rejäl, för protein och fett plattar till kurvan för kolhydraterna som följer [8]. En skvätt vinäger på första rätten kostar ingenting [12].

Rör på dig i tio minuter efter maten. Inget träningspass; en promenad till andra änden av huset, till posten, runt kvarteret. Glukosen kommer under halvtimmen efter måltiden, och muskler som arbetar tar upp den direkt [10][11]. Att stå under nästa samtal är bättre än att sitta; att gå under det är ännu bättre.

Drick juicen till maten, inte i stället för den. Ett glas juice på tom mage klockan tre är fruktsocker utan fibrer och utan något som bromsar det [7]. Samma glas – litet, 100 till 150 milliliter – som dricks i slutet av lunchen, efter salladen och proteinet, hamnar i en måltid som redan smälts långsamt [8][9]. Det är där vi själva skulle ställa vårt: Golden Blend, 82 procent äpple med ingefära, gurkmeja och citron, i stället för efterrätt; eller Ruby Root, 70 procent aronia och 30 procent rödbeta, syrlig snarare än söt, efter en tyngre måltid. Och om det du vill ha klockan tre är något kallt och rent att dricka som varken är kaffe eller socker, så består Hello Aloe av 99,7 procent aloe vera-gel med en aning citronsyra – det närmaste vatten med personlighet vi har i sortimentet.

Juice Vad den innehåller Passar bäst
Hello Aloe 99,7 % ekologisk aloe vera-gel, 0,3 % citronsyra Som glaset klockan 3 som varken är kaffe eller fruktsocker
Golden Blend 82 % ekologiskt äpple, 10 % ingefära, 5 % gurkmeja, 3 % citron Som ett litet glas i slutet av lunchen, i stället för efterrätt
Ruby Root 70 % ekologisk aronia, 30 % ekologisk rödbeta Som det syrliga alternativet efter en tyngre måltid; bärpolyfenolernas del av historien

Dra koffeingränsen. Räkna sex timmar bakåt från läggdags och låt det bli dagens sista kaffe [14]: klockan fem om du lägger dig klockan elva, klockan tre om du lägger dig klockan nio. Om du behåller en kopp på eftermiddagen, låt det bli den tidiga, direkt efter lunch, där den möter vågdalen och inte kudden.

Ett varningens ord: om du har diabetes eller prediabetes eller tar läkemedel som sänker blodsockret, så kommer rönen om promenader och vinäger från studier på just de grupperna, och de är värda att ta upp med den som ansvarar för din behandling innan du ändrar en rutin.

Eftermiddagsdippen i korthet

Svackan klockan 3 är delvis cirkadisk, en sekundär ökning av sömntrycket som kommer även utan lunch, och beror delvis på måltiden. Kontinuerlig glukosmätning visar att dipparna efter måltid är blygsamma och individuella men förutsäger hunger. Att äta grönsaker och protein före kolhydrater, och att gå tio minuter efter maten, plattar till kurvan.

Tillbaka till sjön

Förarna i Loughborough var sömniga innan de åt; lunchen avgjorde bara hur sömniga. Mer än så är det inte. Simturen i sjön räddade inte eftermiddagen i juli tack vare något i vattnet. Den räddade den för att du reste dig från bordet, gick ner till stranden, rörde dig i tjugo minuter och kom tillbaka till en kropp som i all tysthet hade tagit hand om sin glukos medan du tänkte på annat. Mötet försvinner inte. Men promenaden mellan matsalen och mötesrummet är fortfarande din, salladen kommer fortfarande först, och glaset, om det nu finns något, hör till måltiden.

Vanliga frågor

Beror eftermiddagssvackan på blodsockret?

Bara delvis. En översiktsartikel från 2005 fann att eftermiddagsdippen uppträder även hos personer som inte har ätit någon lunch, eftersom sömnbenägenheten har en sekundär ökning tidigt på eftermiddagen [2][4]. En tung lunch gör den värre: i en körstudie med 12 personer ledde en lunch på 922 kilokalorier till att förarna gled ur filen oftare än efter en på 305 kilokalorier [1].

Finns sockerkraschen efter lunch på riktigt?

En dipp under utgångsvärdet finns, men den är blygsam. Hos 1 070 personer med glukosmätare låg den genomsnittliga dippen efter två till tre timmar mellan omkring 4 och 31 procent under utgångsvärdet beroende på måltid, och de som dippade mest åt omkring 312 kilokalorier mer under dagen än de som dippade minst [6]. Studien mätte hunger, inte sömnighet.

Sänker en promenad efter maten blodsockret?

Ja, om den tas strax efter måltiden. I en två veckor lång överkorsningsstudie med 41 personer med typ 2-diabetes sänkte tio minuters promenad efter varje måltid glukosen efter måltid med 12 procent, jämfört med lika mycket promenerande vid valfri tidpunkt [10]. En metaanalys från 2022 av sju studier fann att även lätta promenader på två till fem minuter hjälpte [11].

Är fruktjuice dåligt för blodsockret?

Ensam på tom mage är den fruktsockrets snabbaste form: i en studie från 1977 gav äppeljuice i stället för hela äpplen ett rekylfall i glukos och högre insulin [7]. Till en måltid beter den sig annorlunda: att äta grönsaker och protein före kolhydraterna minskade glukosstegringen med upp till 37 procent i en liten studie [9].

Referenser

  1. Reyner LA, Wells SJ, Mortlock V, Horne JA. 'Post-lunch' sleepiness during prolonged, monotonous driving: effects of meal size. Physiol Behav. 2012;105(4):1088–1091. doi:10.1016/j.physbeh.2011.11.025
  2. Monk TH. The post-lunch dip in performance. Clin Sports Med. 2005;24(2):e15–e23. doi:10.1016/j.csm.2004.12.002
  3. Borbély AA, Daan S, Wirz-Justice A, Deboer T. The two-process model of sleep regulation: a reappraisal. J Sleep Res. 2016;25(2):131–143. doi:10.1111/jsr.12371
  4. Bes F, Jobert M, Schulz H. Modeling napping, post-lunch dip, and other variations in human sleep propensity. Sleep. 2009;32(3):392–398. doi:10.1093/sleep/32.3.392
  5. Berry SE, Valdes AM, Drew DA, et al. Human postprandial responses to food and potential for precision nutrition. Nat Med. 2020;26(6):964–973. doi:10.1038/s41591-020-0934-0
  6. Wyatt P, Berry SE, Finlayson G, et al. Postprandial glycaemic dips predict appetite and energy intake in healthy individuals. Nat Metab. 2021;3(4):523–529. doi:10.1038/s42255-021-00383-x
  7. Haber GB, Heaton KW, Murphy D, Burroughs LF. Depletion and disruption of dietary fibre: effects on satiety, plasma-glucose, and serum-insulin. Lancet. 1977;2(8040):679–682. doi:10.1016/S0140-6736(77)90494-9
  8. Hätönen KA, Virtamo J, Eriksson JG, Sinkko HK, Sundvall JE, Valsta LM. Protein and fat modify the glycaemic and insulinaemic responses to a mashed potato-based meal. Br J Nutr. 2011;106(2):248–253. doi:10.1017/S0007114511000080
  9. Shukla AP, Iliescu RG, Thomas CE, Aronne LJ. Food order has a significant impact on postprandial glucose and insulin levels. Diabetes Care. 2015;38(7):e98–e99. doi:10.2337/dc15-0429
  10. Reynolds AN, Mann JI, Williams S, Venn BJ. Advice to walk after meals is more effective for lowering postprandial glycaemia in type 2 diabetes mellitus than advice that does not specify timing: a randomised crossover study. Diabetologia. 2016;59(12):2572–2578. doi:10.1007/s00125-016-4085-2
  11. Buffey AJ, Herring MP, Langley CK, Donnelly AE, Carson BP. The acute effects of interrupting prolonged sitting time in adults with standing and light-intensity walking on biomarkers of cardiometabolic health in adults: a systematic review and meta-analysis. Sports Med. 2022;52(8):1765–1787. doi:10.1007/s40279-022-01649-4
  12. Johnston CS, Kim CM, Buller AJ. Vinegar improves insulin sensitivity to a high-carbohydrate meal in subjects with insulin resistance or type 2 diabetes. Diabetes Care. 2004;27(1):281–282. doi:10.2337/diacare.27.1.281
  13. Shishehbor F, Mansoori A, Shirani F. Vinegar consumption can attenuate postprandial glucose and insulin responses; a systematic review and meta-analysis of clinical trials. Diabetes Res Clin Pract. 2017;127:1–9. doi:10.1016/j.diabres.2017.01.021
  14. Drake C, Roehrs T, Shambroom J, Roth T. Caffeine effects on sleep taken 0, 3, or 6 hours before going to bed. J Clin Sleep Med. 2013;9(11):1195–1200. doi:10.5664/jcsm.3170

Den här artikeln är skriven i utbildande syfte och är inte medicinsk rådgivning. Om du är gravid, ammar, tar receptbelagda läkemedel eller har en diagnostiserad sjukdom bör du tala med din läkare eller en farmaceut innan du ändrar något.

Leave a comment

Please note, comments must be approved before they are published