Acerola i den vetenskapliga forskningen
1. Hur mycket C-vitamin frukten faktiskt innehåller
Acerola är den frukt som oftast introduceras med en C-vitaminsiffra, och siffrorna stämmer inte överens med varandra. I 306 frukter från nordöstra Brasilien, grupperade i 102 prover och kontrollerade mot en titrimetrisk referensmetod, varierade askorbinsyran från 1 190,65 till 2 187,06 mg per 100 g färsk frukt, med ett medelvärde på 1 833,57 (SD 374,56). [1] I en separat undersökning av 103 fenotyper i samma lands subtropiska södra delar låg intervallet på 425 till 2 625 mg per 100 g med ett medelvärde på 1 240. [2] Hur man än räknar ligger frukten en storleksordning över citrusfrukter. C-vitamin är ett av de näringsämnen som har godkända formuleringar bakom sig i EU: det bidrar till normal kollagenbildning, till immunsystemets normala funktion och till att minska trötthet och utmattning.
2. Inga två acerolaträd är lika
Undersökningen av 103 fenotyper är värd att läsa för spridningen snarare än för medelvärdet. Inom en art, en region och en säsong varierade lösliga torrsubstanser från 6,4 till 12,1 °Brix, titrerbar syra från 0,4 till 3,8 % uttryckt som äppelsyra, och pH från 2,72 till 4,36. [2] Askorbinsyran varierade sexfaldigt mellan samma träd. [2] Studien med 306 frukter fann sin egen spridning på 1 000 mg inom ett enda odlingsområde. [1] För de flesta frukter är en näringsvärdestabell en rimlig genväg. För acerola är den ett medelvärde av saker som verkligen skiljer sig från varandra.
3. Antocyanerna, namngivna och kvantifierade
Acerolas färgkemi kartlades 2005, när tre föreningar isolerades från frukten och strukturbestämdes: cyanidin-3-α-O-rhamnosid, den huvudsakliga antocyanen; pelargonidin-3-α-O-rhamnosid; och quercitrin, en flavonol snarare än en antocyan. [3] Senare kvantifiering angav cyanidin-3-rhamnosid till 14,99 till 68,23 mg per 100 g färskvikt i mogen frukt. [4] Totalfenolerna i acerola har uppmätts till 1 063 mg gallsyraekvivalenter per 100 g färskvikt i en jämförelse av arton icke-traditionella brasilianska frukter, och till 593,77 mg per 100 g i fryst fruktkött. [4]
4. Färskvikt eller torrvikt — därför går acerolasiffrorna isär
Den mest användbara översikten över acerolas fenoler är användbar främst därför att den märker varje enskilt värde som färskvikt eller torrvikt, vilket de flesta källor inte gör. Skillnaden den blottlägger är stor nog att ändra bilden av frukten: cyanidin-3-rhamnosid är 14,99 till 68,23 mg per 100 g färskvikt och 47 till 1 152 mg per 100 g torrvikt. [4] Totalfenolerna är 1 063 mg per 100 g färskt och 13 890,90 mg per 100 g torrt. [4] Det är samma föreningar i samma frukt. Resten är vatten, och en siffra utan sin referensbas är ingen siffra.
5. Vad de isolerade polyfenolerna gjorde i provröret och vad de inte gjorde
När dessa tre isolerade acerolaföreningar testades var det resultat som stack ut inte det som branschen talar om. Alla tre hämmade kraftigt bildningen av advanced glycation end-products, och cyanidin-3-rhamnosid och quercitrin var starka radikalfångare. [3] Mot α-glukosidas rapporterades däremot hämningsprofilerna för de isolerade polyfenolerna utom quercitrin som låga. [3] Detta är cellfritt laboratoriearbete, och det pekar i motsatt riktning mot det ofta upprepade påståendet att acerola dämpar stärkelsenedbrytningen.
6. Askorbatupptag i mänskliga tarmceller
Mänskliga tarmceller av typen Caco-2 fick 3 mM askorbinsyra antingen för sig eller tillfört i acerolajuice. Det intracellulära askorbatet var signifikant högre i acerolajuicegruppen vid 2, 3, 4, 8 och 24 timmar, och uttrycket av SVCT1, den natriumberoende C-vitamintransportören i tarmväggen, var också högre. Cyanidin-3-glukosidklorid och quercetin höjde vart och ett uttrycket av SVCT1 på egen hand. [5] Detta är ett cellmonolager, inte en människa, och det är den studie som oftast töjs ut till ett påstående om upptag hos människor.
7. Acerolajuice till möss på cafeteriadiet
Trettiosex Swiss albino-hanmöss hölls på antingen standardfoder eller en högsmaklig cafeteriadiet i tretton veckor, varefter de överviktiga djuren fick vatten, C-vitamin 1 mg/kg, eller industriell, omogen eller mogen acerolajuice i dosen 0,1 mL per 10 g kroppsvikt dagligen i fyra veckor, sex djur per grupp. Fetmaindex och triacylglycerol i serum var lägre i juicegrupperna, TNF-α i fettväven var lägre, kvoten IL-10/TNF-α högre och fosfo-JNK lägre. [6] Kroppsvikten i sig förändrades inte signifikant i någon behandlad grupp. [6] Sex djur per arm, i möss — där står detta underlag.
8. Den enda humanstudien och frågan om biotillgänglighet
Tjugotvå elitidrottare inom uthållighetsidrott intog 300 g acerolafruktkött per dag, analyserat till 873 ± 70 mg C-vitamin per 100 g, i tre doser under tre veckor. Den totala antioxidantstatusen förändrades inte; immunglobulin G, alla dess subklasser och immunglobulin A var signifikant lägre efteråt. [7] Studien hade ingen kontrollgrupp och idrottarna befann sig i träning, så riktningen hos dessa värden kan inte tillskrivas acerola — vilket är just därför den är värd att redovisas som den är. Den närliggande frågan, om C-vitamin från frukt tas upp bättre än den syntetiska formen, har granskats över hela humanlitteraturen: syntetiskt och livsmedelsbaserat C-vitamin förefaller vara lika biotillgängliga hos människor, och de farmakokinetiska skillnader som faktiskt uppträder är övergående och sannolikt av minimal fysiologisk betydelse. [8]
Källor
- Moraes FP de, Costa RC, Morais CLM de, Medeiros FGM de, Fernandes TRN, Hoskin RT, Lima KMG de. Estimation of ascorbic acid in intact acerola (Malpighia emarginata DC) fruit by NIRS and chemometric analysis. Horticulturae. 2019;5(1):12. doi:10.3390/horticulturae5010012
- Farinelli D, Portarena S, da Silva DF, Traini C, da Silva GM, da Silva EC, da Veiga JF, Pollegioni P, Villa F. Variability of fruit quality among 103 acerola (Malpighia emarginata D. C.) phenotypes from the subtropical region of Brazil. Agriculture. 2021;11(11):1078. doi:10.3390/agriculture11111078
- Hanamura T, Hagiwara T, Kawagishi H. Structural and functional characterization of polyphenols isolated from acerola (Malpighia emarginata DC.) fruit. Biosci Biotechnol Biochem. 2005;69(2):280–286. doi:10.1271/bbb.69.280
- Vilvert JC, de Freitas ST, dos Santos LF, Ribeiro TdaS, Veloso CM. Phenolic compounds in acerola fruit and by-products: an overview on identification, quantification, influencing factors, and biological properties. J Food Meas Charact. 2024;18:216–239. doi:10.1007/s11694-023-02175-1
- Takino Y, Aoki H, Kondo Y, Ishigami A. Acerola (Malpighia emarginata DC.) promotes ascorbic acid uptake into human intestinal Caco-2 cells via enhancing the gene expression of sodium-dependent vitamin C transporter 1. J Nutr Sci Vitaminol. 2020;66(4):296–299. doi:10.3177/jnsv.66.296 · PMID 32863301
- Dias FM, Leffa DD, Daumann F, et al. Acerola (Malpighia emarginata DC.) juice intake protects against alterations to proteins involved in inflammatory and lipolysis pathways in the adipose tissue of obese mice fed a cafeteria diet. Lipids Health Dis. 2014;13:24. doi:10.1186/1476-511X-13-24
- Vítek L, Hajšlová J, Bátovský M, Woronyczová J, Posová H, Zelenková M, Pilný J, Kalousová M. The effect of acerola intake on metabolic and immunological parameters in elite athletes. Plant Foods Hum Nutr. 2025;80(4):198. doi:10.1007/s11130-025-01434-4
- Carr AC, Vissers MCM. Synthetic or food-derived vitamin C — are they equally bioavailable? Nutrients. 2013;5(11):4284–4304. doi:10.3390/nu5114284
