Apio Flow – 100 % juice av selleristjälk 500 ml

Vad forskningen säger om selleri

1. Blodtryck

En metaanalys från 2025 sammanställde nio randomiserade studier (tio interventionsarmar, 511 vuxna) med selleriberedningar — mestadels fröextrakt, fröpulver, bladpulver eller avkok. Systoliskt och diastoliskt blodtryck var lägre än i kontrollgrupperna (standardiserade medelvärdesskillnader −1,0 och −0,93). Tydligast var effekten för fröberedningar och doser över 1000 mg per dag; studierna var små, samtliga genomförda i Asien och starkt heterogena, och ingen använde sellerijuice. [1]

Den bästa enskilda studien: 52 vuxna med hypertoni tog 1,34 g sellerifröextrakt dagligen i fyra veckor i en trippelblind, placebokontrollerad crossoverdesign. Det ambulatoriska systoliska blodtrycket mätt över dygnet sjönk från 141,2 till 130,0 mmHg och det diastoliska från 92,2 till 84,2 mmHg, utan någon meningsfull förändring på placebo. [2]

2. Fasteglukos och triglycerider

Samma metaanalys fann lägre fasteglukos (sex studier) och lägre triglycerider (tre studier); total-, LDL- och HDL-kolesterol förändrades inte signifikant. [1] I crossoverstudien ovan sjönk fasteglukos från 108,53 till 97,96 mg/dl med fröextraktet. [3]

3. Urinsyra

I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie på 28 vuxna med metabolt syndrom sänkte 150 mg per dag av ett sellerifröextrakt standardiserat till 3-n-butylftalid under tolv veckor urinsyran från 297,4 till 261,7 µmol/l och det systoliska trycket från 121,0 till 115,7 mmHg jämfört med placebo. Insulinkänsligheten förändrades inte. [4]

4. Ftalider — ämnena bakom aromen

Av de tolv mest potenta luktämnena som identifierats i råa selleriblad och -stjälkar var ftaliderna — 3-n-butylftalid, sedanenolid samt trans- och cis-sedanolid — de viktigaste för dess karaktär. [5] 3-n-butylftalid är ämnet bakom ett strokeläkemedel som godkändes i Kina 2002, och det är just den molekyl som urinsyrastudien ovan standardiserade sitt extrakt till. [6] [4]

5. Nitrat från kosten

I EU:s övervakningsdata för 387 prover hade selleri ett medianvärde på 693 mg nitrat per kilo färskvikt, med ett medelvärde på 1103 mg/kg och en 95:e percentil på 3319 mg/kg. [7] Bladen innehåller omkring dubbelt så mycket nitrat som stjälkarna. [8]

6. Apigenin — en intressant molekyl med tunt humanunderlag

Selleri innehåller flavonen apigenin, men var den sitter har betydelse: USDA:s flavonoiddatabas anger 78,65 mg apigenin per 100 g för torkat sellerifrö — en krydda, inte den färska stjälken — och bladen bär mer fenolföreningar än stjälkarna. [9] [8] Apigenin diskuteras flitigt i samband med sömn, men en översikt från 2024 påpekar att humanstudierna bakom dessa påståenden använde kamomillextrakt snarare än apigenin enbart, och att kliniska studier av apigenin enbart fortfarande saknas. [10]

Vad som inte har studerats

Ingen kontrollerad studie har undersökt juice av selleristjälkar. Den enda publicerade rapporten om själva juicen beskriver en enskild 74-årig man vars blodtryck sjönk under sex månader med daglig sellerijuice samtidigt som han fick annan behandling; författaren påpekar att ett enskilt fall inte kan fastställa orsak och verkan. [11] Fynden ovan kommer från koncentrerade frö- och bladberedningar och beskriver växten, inte ett löfte om juicen.

Allergi och känslighet

Selleri är ett av de fjorton allergener som måste anges på livsmedelsetiketter i EU. [12] Svåra reaktioner uppträder främst hos personer som är sensibiliserade mot gråbopollen; i en studie från 2024 var sensibilisering mot selleriproteinet Api g 7 kopplad till en markant högre risk för anafylaxi. [13] Selleri innehåller även furanokumariner, ämnen som kan göra huden känsligare för solljus; halterna i färska stjälkar är låga men stiger flerfalt vid lång lagring och svampangrepp. [14]

Referenser

1. Liu D, Zhao H, Xu H, Hu J. Effects of celery (Apium graveolens) on blood pressure, glycemic and lipid profile in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Front Nutr. 2025;12:1597680. doi:10.3389/fnut.2025.1597680
2. Shayani Rad M, Moohebati M, Mohajeri SA. Effect of celery (Apium graveolens) seed extract on hypertension: a randomized, triple-blind, placebo-controlled, cross-over, clinical trial. Phytother Res. 2022;36(7):2889–2907. doi:10.1002/ptr.7469 · PMID 35624525
3. Shayani Rad M, et al. Safety evaluation and biochemical efficacy of celery seed extract (Apium graveolens) capsules in hypertensive patients: a randomized, triple-blind, placebo-controlled, cross-over, clinical trial. Inflammopharmacology. 2022;30(5):1669–1684. doi:10.1007/s10787-022-00986-0
4. Pérez-Rubio KG, Escobedo-Gutiérrez MJ, Cortez-Navarrete M, Martínez-Abundis E. Effect of celery seed (Apium graveolens L.) administration on the components of metabolic syndrome, insulin sensitivity, and insulin secretion: a clinical trial. Pharmaceuticals. 2026;19(1):110. doi:10.3390/ph19010110
5. Kurobayashi Y, Kouno E, Fujita A, Morimitsu Y, Kubota K. Potent odorants characterize the aroma quality of leaves and stalks in raw and boiled celery. Biosci Biotechnol Biochem. 2006;70(4):958–965. doi:10.1271/bbb.70.958
6. Wang Y, Shen Y, Liu Z, et al. Dl-NBP (dl-3-n-butylphthalide) treatment promotes neurological functional recovery accompanied by the upregulation of white matter integrity and HIF-1α/VEGF/Notch/Dll4 expression. Front Pharmacol. 2020;10:1595. doi:10.3389/fphar.2019.01595
7. EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). Nitrate in vegetables — scientific opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain. EFSA J. 2008;689:1–79.
8. Golubkina N, et al. Yield, growth, quality, biochemical characteristics and elemental composition of plant parts of celery leafy, stalk and root types grown in the Northern Hemisphere. Plants. 2020;9(4):484. doi:10.3390/plants9040484
9. US Department of Agriculture, Agricultural Research Service. USDA Database for the Flavonoid Content of Selected Foods, Release 3.3. 2018.
10. Kramer DJ, Johnson AA. Apigenin: a natural molecule at the intersection of sleep and aging. Front Nutr. 2024;11:1359176. doi:10.3389/fnut.2024.1359176
11. Illes JD. Blood pressure change after celery juice ingestion in a hypertensive elderly male. J Chiropr Med. 2021;20(2):90–94. doi:10.1016/j.jcm.2021.04.001
12. Regulation (EU) No 1169/2011 on the provision of food information to consumers, Annex II: substances or products causing allergies or intolerances.
13. Ballmer-Weber BK, Wangorsch A, Bures P, et al. New light on an old syndrome: role of Api g 7 in mugwort pollen–related celery allergy. J Allergy Clin Immunol. 2024;154:679–689.e5.
14. Aharoni N, Afek U, Finkelstein E, et al. Impact of celery age and infection by Botrytis cinerea on linear furanocoumarin (psoralens) content in stored celery. Phytoparasitica. 1996;24:195–197. doi:10.1007/BF02981418