Mellow Sun – Ekologisk juice av äpple & mango 330 ml

Äpple och mango i vetenskaplig forskning

Äpple (Malus spp.) och mango (Mangifera indica L.) hör till näringsforskningens bättre undersökta frukter, och bilden de ger är snarare precis än svepande. Om mango finns en liten uppsättning randomiserade humanstudier, mest korta och mest på personer med övervikt; om äpplets polyfenoler finns en lång litteratur. Det som följer är vad dessa studier faktiskt mätte – inklusive de ställen där de inte fann något.

1. Mangons karotenoider och vad pressningen gör med dem

Över sju mexikanska sorter var de rikligaste karotenoiderna i mangofruktköttet all-trans-β-karoten vid 0.4–2.8 mg/100 g tillsammans med dibutyraterna av all-trans-violaxantin (0.5–2.8 mg/100 g) och 9-cis-violaxantin (0.4–2.0 mg/100 g); α-tokoferol låg lågt, 200–500 µg/100 g [1]. I brasilianska frukter steg den totala karotenoidhalten mellan grönmoget och moget stadium från 12.3 till 38.0 µg/g i Keitt och från 17.0 till 51.2 µg/g i Tommy Atkins, och förändringen föll huvudsakligen på violaxantin och β-karoten. I kommersiellt bearbetad juice från samma studie kunde violaxantin inte påvisas, auroxantin uppträdde i märkbar mängd och β-karoten blev den huvudsakliga karotenoiden [2]. Xantofyllerna är syralabila; karotenerna är det inte.

2. C-vitaminet i mango är en sortfråga, inte en konstant

Publicerade värden för askorbinsyra i mangofruktkött skiljer sig mellan sorter och skördar med ungefär en tiopotens och faller kraftigt när frukten mognar [3]. En studie av två kommersiella sorter fann askorbinsyran högst i kärnorna hos Tommy Atkins och i skalen hos Keitt, medan dehydroaskorbinsyra låg högre i Tommy Atkins fruktkött än i Keitt [4]. För den som läser en etikett är den praktiska följden enkel: mangons C-vitaminhalt är en egenskap hos den enskilda frukten och dess mognad, inte hos arten.

3. Mangiferin hör till bladet och skalet

Mangiferin bestämdes i skal, fruktkött och frökärna hos elva kinesiska mangosorter. Den högsta halten fanns i skalet hos sorten Lvpimang, 7.49 mg per gram torrvikt; fruktköttet bar betydligt mindre, och i flera sorter kunde det inte påvisas [5]. En separat genomgång av fraktioner från Tommy Atkins och Keitt fann att det var kärnorna, inte fruktköttet, som låg först när det gäller fenolföreningar, flavonoider och kondenserade tanniner, vid 421.6–1464.8 mg/100 g torrvikt [4]. Den xantonkemi mango är känd för är till stor del en egenskap hos de delar som skalas bort.

4. Insulinkänslighet i en fyra veckor lång randomiserad studie

Fyrtioåtta vuxna med övervikt eller fetma och kronisk låggradig inflammation fullföljde en randomiserad, kontrollerad studie med två armar, där en kopp mango två gånger dagligen under fyra veckor jämfördes med ett energimatchat kontrollmellanmål. Fasteglukos skilde sig inte mellan grupperna, och inflammationsmarkörerna IL-6, TNFα och hs-CRP förändrades inte. Fasteinsulinet var lägre med mango (8.2 vs 15.3 µIU/mL, p = 0.05), liksom HOMA-IR (2.28 vs 4.67, p = 0.03) och dispositionsindex (p = 0.04) [6]. Studien är liten och kort, och nollresultatet för inflammation är en del av fyndet.

5. Glukos, inflammation och kärlfunktion över längre tid

I en tolv veckor lång crossoverstudie åt 27 vuxna med ett BMI på 26 eller mer 100 kcal färsk mango eller isokaloriska fettsnåla kakor per dag. Med mango sjönk blodsocker, C-reaktivt protein och aspartattransaminas, och den totala antioxidantkapaciteten steg, medan kroppsvikt, kroppsfettsprocent, blodtryck, insulin och lipidprofil förblev oförändrade; kakarmen ökade i vikt och höjde insulin, CRP och triglycerider [7]. I en egen crossoverstudie fick 34 friska vuxna 100 kcal färsk mango, torkad mango eller vitt bröd; det flackaste postprandiella glukossvaret och den största mättnaden följde på färsk mango [8]. En större åtta veckor lång koststudie på 82 vuxna med prediabetes fann förbättrad flödesmedierad vasodilatation jämfört med en fett- och fiberfattig kontrollkost – men den kosten gav en avokado och en kopp mango dagligen, så kärlresultatet kan inte tillskrivas enbart mangon [9].

6. Tarmfunktion och tarmens mikrobiota

En fyra veckor lång randomiserad studie på i övrigt friska vuxna med kronisk förstoppning jämförde 300 g mango per dag med en motsvarande mängd fiber. Mango förbättrade avföringsfrekvens, konsistens och form, höjde gastrin och valeriansyra i avföringen och sänkte endotoxin och interleukin-6 i plasma – utöver den fibermatchade jämförelsen [10]. En tolv veckor lång crossoverstudie med en mycket mindre dos, 100 kcal per dag, höjde mikrobiomets alfadiversitet vecka fyra och försköt betadiversiteten fram till vecka tolv, men fann ingen förändring i cirkulerande tarmpermeabilitetsproteiner och ingen signifikant skillnad i avföringsfrekvens, konsistens, krystning eller smärta [11]. En systematisk översikt över receptfria medel mot kronisk förstoppning graderade fruktbaserade laxermedel, mango bland dem, som måttlig evidens [12].

7. Hud: en enda studie, där den högre dosen gick åt andra hållet

Den enda humanstudien på hud med mango randomiserade postmenopausala kvinnor med ljus hy till 85 g eller 250 g Ataulfo-mango under sexton veckor. I 85-gramsgruppen minskade svårighetsgraden hos djupa rynkor signifikant vecka åtta och sexton jämfört med utgångsläget. I 250-gramsgruppen hände det motsatta: genomsnittlig rynksvårighetsgrad, genomsnittlig rynklängd, svårighetsgrad hos fina rynkor och hos framväxande rynkor ökade alla. Kindrodnaden steg i 85-gramsgruppen [13]. Det är en pilotstudie utan mangofri kontrollarm, och det är just dosomkastningen som gör att den bör citeras försiktigt eller inte alls.

8. Vad som klarar pressen

Tolv friska män fick en dos Ataulfo-mango antingen som rått fruktkött eller som juice. Fem fenoler identifierades i plasma och sex plus den mikrobiella metaboliten pyrogallol i urin; fruktköttet gynnade upptaget av protokatekusyra (49%) medan juicen gynnade klorogensyra (62%), och författarna drog slutsatsen att biotillgängligheten och antioxidantkapaciteten hos mangons fenoler bevaras, och kan öka, när fruktkött bearbetas till juice [14]. En ultrastrukturell genomgång av nio karotenoidlagrande livsmedel hör också hit: karotenoider löser sig lättast ur plastoglobuli, svårare ur kristaller och membran, och mango hade den högsta andelen globuler av de nio [15]. Äpplets fytokemikalier beter sig åter annorlunda – de varierar kraftigt mellan sorter, ändras bara lite genom mognaden, överlever lagring nästan oberörda och påverkas starkt av bearbetning [16].

Källor

1. Ornelas-Paz JdJ, Yahia EM, Gardea-Bejar A. Identification and quantification of xanthophyll esters, carotenes, and tocopherols in the fruit of seven Mexican mango cultivars by LC-(APcI+)-MS. J Agric Food Chem. 2007;55(16):6628–6635. doi:10.1021/jf0706981. PMID 17625873.
2. Mercadante AZ, Rodriguez-Amaya DB. Effects of ripening, cultivar differences, and processing on the carotenoid composition of mango. J Agric Food Chem. 1998;46(1):128–130. doi:10.1021/jf9702860. PMID 10554207.
3. Maldonado-Celis ME, Yahia EM, Bedoya R, et al. Chemical composition of mango (Mangifera indica L.) fruit: nutritional and phytochemical compounds. Front Plant Sci. 2019;10:1073. doi:10.3389/fpls.2019.01073. PMID 31681339.
4. Lenucci MS, Tornese R, Mita G, Durante M. Bioactive compounds and antioxidant activities in different fractions of mango fruits (Mangifera indica L., cultivar Tommy Atkins and Keitt). Antioxidants (Basel). 2022;11(3):484. doi:10.3390/antiox11030484. PMID 35326134.
5. Luo F, Lv Q, Zhao Y, et al. Quantification and purification of mangiferin from Chinese mango (Mangifera indica L.) cultivars and its protective effect on human umbilical vein endothelial cells under H2O2-induced stress. Int J Mol Sci. 2012;13(9):11260–11274. doi:10.3390/ijms130911260. PMID 23109851.
6. Pett KD, Alex PG, Weisfuss C, Sandhu A, Burton-Freeman B, Edirisinghe I. Mango consumption is associated with increased insulin sensitivity in participants with overweight/obesity and chronic low-grade inflammation. Nutrients. 2025;17(3):490. doi:10.3390/nu17030490. PMID 39940348.
7. Rosas M, Pinneo S, O'Mealy C, et al. Effects of fresh mango consumption on cardiometabolic risk factors in overweight and obese adults. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2022;32(2):494–503. doi:10.1016/j.numecd.2021.11.001. PMID 34953634.
8. Stamper C, Safadi S, Gehr A, Asuncion P, Hong MY. Effects of fresh vs dried mango consumption on satiety and postprandial glucose in healthy adults. Metabol Open. 2023;19:100253. doi:10.1016/j.metop.2023.100253. PMID 37520177.
9. Preiss C, Tunio S, Hirimuthugoda LK, et al. Effects of increasing total fruit intake with avocado and mango on endothelial function and cardiometabolic risk factors in adults with prediabetes. J Am Heart Assoc. 2026;15(4):e040933. doi:10.1161/JAHA.124.040933. PMID 41698896.
10. Venancio VP, Kim H, Sirven MA, et al. Polyphenol-rich mango (Mangifera indica L.) ameliorate functional constipation symptoms in humans beyond equivalent amount of fiber. Mol Nutr Food Res. 2018;62(12):e1701034. doi:10.1002/mnfr.201701034. PMID 29733520.
11. Asuncion P, Liu C, Castro R, et al. The effects of fresh mango consumption on gut health and microbiome — randomized controlled trial. Food Sci Nutr. 2023;11(4):2069–2078. doi:10.1002/fsn3.3243. PMID 37051355.
12. Rao SSC, Brenner DM. Efficacy and safety of over-the-counter therapies for chronic constipation: an updated systematic review. Am J Gastroenterol. 2021;116(6):1156–1181. doi:10.14309/ajg.0000000000001222. PMID 33767108.
13. Fam VW, Holt RR, Keen CL, Sivamani RK, Hackman RM. Prospective evaluation of mango fruit intake on facial wrinkles and erythema in postmenopausal women: a randomized clinical pilot study. Nutrients. 2020;12(11):3381. doi:10.3390/nu12113381. PMID 33158079.
14. Quirós-Sauceda AE, Chen C-YO, Blumberg JB, Astiazaran-Garcia H, Wall-Medrano A, González-Aguilar GA. Processing 'Ataulfo' mango into juice preserves the bioavailability and antioxidant capacity of its phenolic compounds. Nutrients. 2017;9(10):1082. doi:10.3390/nu9101082. PMID 28961171.
15. Jeffery J, Holzenburg A, King S. Physical barriers to carotenoid bioaccessibility: ultrastructure survey of chromoplast and cell wall morphology in nine carotenoid-containing fruits and vegetables. J Sci Food Agric. 2012;92(13):2594–2602. doi:10.1002/jsfa.5767. PMID 22870847.
16. Boyer J, Liu RH. Apple phytochemicals and their health benefits. Nutr J. 2004;3:5. doi:10.1186/1475-2891-3-5. PMID 15140261.