Nordic Sun – 100 % ekologisk rosenkvittenjuice 1 L

Vad forskningen säger om rosenkvitten

• En tät källa till C-vitamin

Juice pressad på rosenkvitten vid Lettlands trädgårdsinstitut innehöll 68,3 till 72,8 mg C-vitamin per 100 ml. [1] En polsk undersökning av pressad juice uppmätte 34,48 mg per 100 g, ungefär fem gånger så mycket som fanns kvar i sylt och sirap gjorda på samma frukt. [10] I litteraturen i stort har juice rapporterats innehålla 20 till 112 mg per 100 ml [4] och färsk frukt 55 till 243 mg per 100 g, beroende på genotyp och metod; [3] [10] lettiska sorter ligger i genomsnitt på 57 till 90 mg per 100 g. [2] Enligt EU:s regler får en dryck beskrivas som rik på C-vitamin från 12 mg per 100 ml. C-vitamin bidrar till immunsystemets normala funktion, till normal kollagenbildning för normal funktion hos hud, ben, brosk, tandkött, tänder och blodkärl, till att skydda cellerna mot oxidativ stress och till att minska trötthet och utmattning.

• C-vitamin och järn

C-vitamin ökar järnupptaget. Det spelar störst roll för järn från växter, som kroppen tar upp mindre lätt än järn från kött — en skarpt syrlig, C-vitaminrik juice till en växtbaserad måltid gör alltså något som en sötare inte gör.

• Mycket lite eget socker

Totalsockret i de lettiska sorterna Rasa, Darius och Rondo uppmättes till 2,69 %, 3,45 % och 4,0 % av färskvikten, mot en löslig torrsubstans på 8,1 till 9,9 %. [5] Skillnaden består till största delen av syra: enbart äppelsyran ligger på 3,06 till 5,09 g per 100 ml juice, [3] [4] och fruktens organiska syror har uppskattats till ungefär tio gånger ett äpples. [5] Ingenting tillsätts för att söta den.

• Flavan-3-oler och procyanidiner

En översikt över kvittenfrukterna från 2024 fann att frukten av Chaenomeles japonica innehåller ungefär tre gånger mer fenolföreningar än frukten av Cydonia, där klorogensyra, katekin, epikatekin och procyanidinerna B1 till B3 dominerar profilen. [3] Lettiska sorter uppmätte 422 till 550 mg fenoler per 100 g frukt, [2] och pressad juice 318 till 326 mg per 100 ml. [1]

• Kolhydratomsättning, i leverceller

I mänskliga leverceller (HepG2) ökade ett polyfenolextrakt från frukten — främst katekin, epikatekin och procyanidinoligomerer — AMPK-fosforyleringen med cirka 35 %, glukosupptaget med 25 % och glykogeninlagringen med närmare 40 %, sänkte glukosproduktionen med 20 % och halverade PEPCK-uttrycket. [6] Detta är en cellodlingsstudie, inte en studie på människor.

• Leverfett i en råttmodell

Femtio Wistar-hanråttor fick en fett- och fruktosrik kost i tio veckor, varav tre grupper dessutom fick fruktjuicen i doserna 2,5, 5 eller 10 ml/kg. Vid mellandosen förhindrade juicen leversteatos och sänkte måtten på bukfett. Kosten nästan fördubblade triglyceriderna (1,23 mot 0,67 mmol/l hos kontrollerna) och försämrade glukostoleransen, och ingen dos av juicen förändrade något av detta signifikant. [7] Mellandosen gjorde dessutom mer än den högsta — ett fynd i djurförsök, som författarna inte helt förklarar.

• Inflammatorisk signalering i mänskliga immunceller

Ett vattenextrakt av frukten minskade TNF-α-utsöndringen med ungefär 40 till 50 % och IL-8 till omkring hälften i mänskliga neutrofiler, och höjde det antiinflammatoriska cytokinet IL-10 i mononukleära celler. Efter simulerad matsmältning sänkte de resulterande fraktionerna IL-8 i intestinala Caco-2-celler till 15 till 27 % av stimulerade kontroller. [8] Återigen celler i odling.

• En lång tradition av användning

Inom kinesisk medicin har frukten traditionellt använts mot hosta och halsont, förkylning, astma, tarminflammation och reumatism, och mot C-vitaminbrist. [3] [4] I Baltikum var den häckväxt långt längre än den varit livsmedel.

• Vad som inte har studerats

Ingen kontrollerad humanstudie har undersökt rosenkvitten eller dess juice. En översikt från 2023 över hela tribus Maleae — äpplen, päron, aronia och kvittenfrukterna — fann endast fjorton publicerade humanstudier mellan 2000 och 2023, och ingen av dem på Chaenomeles. [9] Allt ovanstående beskriver frukten och dess innehållsämnen, inte ett utfall hos människor.

Källor

1. Segliņa D, Krasnova I, Radenkovs V, Juhņeviča-Radenkova K, Cinkmanis I, Kļaviņš L, Lazdiņa D. (2025). Assessment of Quality Indices in Japanese Quince (Chaenomeles japonica L.) Juice and Concentrate: Evaluating the Impact of Hydrolytic Enzymes and Clarifiers. Food Technology and Biotechnology, 63(4), 8413. doi:10.17113/ftb.63.04.25.8413
2. Kaufmane E, Ruisa S. (2020). Breeding of new cultivars of the fruit crop Japanese quince (Chaenomeles japonica) in Latvia. Acta Horticulturae, 1281, 51–58. doi:10.17660/ActaHortic.2020.1281.9
3. Kostecka-Gugała A. (2024). Quinces (Cydonia oblonga, Chaenomeles sp., and Pseudocydonia sinensis) as Medicinal Fruits of the Rosaceae Family: Current State of Knowledge on Properties and Use. Antioxidants, 13(1), 71. doi:10.3390/antiox13010071
4. Marat N, Danowska-Oziewicz M, Narwojsz A. (2022). Chaenomeles Species — Characteristics of Plant, Fruit and Processed Products: A Review. Plants, 11(22), 3036. doi:10.3390/plants11223036
5. Urbanavičiūtė I, Viškelis P. (2022). Biochemical Composition of Japanese Quince (Chaenomeles japonica) and Its Promising Value for Food, Cosmetic, and Pharmaceutical Industries. In: Fruit Industry. IntechOpen. doi:10.5772/intechopen.102361
6. Zakłos-Szyda M, Pawlik N. (2018). Japanese quince (Chaenomeles japonica L.) fruit polyphenolic extract modulates carbohydrate metabolism in HepG2 cells via AMP-activated protein kinase. Acta Biochimica Polonica, 65(1), 67–78. doi:10.18388/abp.2017_1604
7. Moneva-Marinova K, Gancheva S, Eftimov M, Tzaneva M, Todorova M, Reyzov M, Rafailova E, Zhelyazkova-Savova M, Valcheva-Kuzmanova S. (2026). Effects of Chaenomeles japonica Fruit Juice on Energy Balance and Biochemical and Histological Parameters in a Model of Diet-Induced Metabolic Syndrome in Rats. Pharmaceuticals, 19(4), 609. doi:10.3390/ph19040609
8. Olędzka AJ, Sirak A, Hovtvian D, Koshovyi O, Czerwińska ME. (2025). Bio-Assay-Guided Study of Chaenomeles japonica — Cytokine Modulation by Fruit Aqueous Extract In Vitro in Connection with Its Processing with Enzymatic and Microbial Additives. Nutrients, 17(23), 3716. doi:10.3390/nu17233716
9. Rutkowska M, Olszewska MA. (2023). Anti-Diabetic Potential of Polyphenol-Rich Fruits from the Maleae Tribe — A Review of In Vitro and In Vivo Animal and Human Trials. Nutrients, 15(17), 3756. doi:10.3390/nu15173756
10. Kazimierczak R, Kopczyńska K, Ponder A, Hallmann E, Żebrowska-Krasuska M, Średnicka-Tober D. (2025). The Concentrations of Phenolic Compounds and Vitamin C in Japanese Quince (Chaenomeles japonica) Preserves. Foods, 14(8), 1369. doi:10.3390/foods14081369